WICKSTRÖM

Laila Bagge har varit i Bangladesh och träffat barn som bor på gatan. Hennes starka reaktion  påminner om de "dippar" jag själv fortfarande känner allt som oftast. Skillnaden är bara att jag har det framför ögonen varenda dag och inte bara några koncentrerade veckor. Jag funderar ofta på hur man ska vänja sig, uppenbarligen gör ju de flesta det trots allt. 

Igår var Selamavit och Henok här en stund på em. Tog sin dusch och redovisade sina inkomster. 150 birr gick direkt till "banken". De börjar tycka det är kul det här med sparandet. Nästa gång ska jag höra vad de har för mål...

Nu ska jag komma till något mer obehagligt, nedanstående läsning är INGET FÖR känsliga människor :)

Jag har i ca 14 dagars tid varit konstigt dålig. De vanliga diarréerna är ju inget att bry sig om, men när det börjar komma ur båda ändar med väldigt kort varsel så undrar man ju. Rätt som det var fick jag "övningsköra buss"(alltså hänga över toakanten) som Svenåke kallar det för, ett par ggr per dag. Detta kunde komma hur som helst..i bilen, på gräsmattan etc etc. Nåväl, det börjar bli dags att ta sig till kliniken för ett sådant där prov som man placerar i ett finurligt rör med en liten spade monterad på locket (smart, då lyfter man ut innehållet så att det inte är risk för den sk ketchupeffekten, för vem skulle vilja ha det på sitt microskop). Att skapa detta prov är alltid svårt på befallning samt att det är aningen trevligare att sitta i sin egen miljö med denna aktivitet  och eftersom vi har ett gäng av dessa specialrör här hemma så fick jag till ett prov som borde duga. 

Trodde jag...väl på kliniken så undrade de hur länge sen det "blev till". Duger inte; gör om! Nåväl, ett litet ynka prov kom ut efter en kvart. Väntar med spänning, men till min överraskning så var det helt ok! (När satt och väntade på svaret så funderade jag hur det var att hålla på och kika på bajs hela dagarna på deras labb som består av en (1) person. Han måste ha analyserat hela diplomatkårens bajs vid det här laget). 

Problemen fortgick förstås. Efter ceremonin på kyrkogården (föregående inlägg) skulle det till frukost på Hilton. Efter ett glas juice och en korvsnutt var det dags. Utrusande för att leta upp "damernas" insåg jag att det hade jag ingen aning om. Vem vill ställa till med uppmärksamhet på Hilton? Letar, letar, börjar söka efter ev papperskorgar. Hjärnan går i 190..kanske ska jag springa ut och vattna rosorna med juice och korv? På väg ut passerar jag den underbara dörren med en figur i klänning.

Som väl är så är en av "mina ungar" i skolan  läkare på kliniken och vi råkades i onsdag (samma dag som ovan) då han hämtade upp grabben. Han frågade naturligtvis; hur är det med dig då? Tillfället togs i akt och jag blev ombedd att återkomma till kliniken nästföljande dag. Ytterligare ett prov skulle till på ett omständigt sätt. Och si, nu djäklar anamma. Jag är FULL AV amöbor. Genomgår alltså just nu en dunderkur och jag har avslutat min bussövningskörning. SKÖNT!! Men alla varnar mig för att det tar minst en månad att bli av med dem då lägger ägg och de ska också avlivas med en annan kur. 

ANZAC Day 25 April är en allmän helgdag  i Australien och Nya Zeeland för att hedra de som stred i Anzac (Australian and New Zealand Army Corps), och alla de som tjänade sitt land.

25 april 1915, var det datum då Anzactrupperna landsteg i Slaget vid Gallipoli under första världskriget. Slaget blev oerhört blodigt, med 60%-iga förluster på båda sidor, och ledde till osmansk seger (turkar till större delen). Den blev helgdag 1920 på Nya Zeeland och 1921 i Australien. Omkring 60 000 australiensare och 18 000 nyzeeländare dog.

Här i Addis hedrade vi dem genom att sätta väckarklockan på 04.15 för att därefter inställa oss på Commonwealth war graves cementary (krigskyrkogården) 05.30. Den Australiens ambassaden höll tal och främst Svenåkes attachékollega . Hans högtidsuniform är riktigt fin, med den typiska australienska hatten.

Efter revelj sjöng vi Etiopiens, Nya Zeelands och naturligtvis Australiens nationalsång i mörkret på en kall kyrkogård. Efteråt bjöds det på "Gunfire" breakfast  på Hilton. 

Bilder från arkivet:

Taxi (Bajal))

Vid PACT,s field office i Gambella 

Vår fina bil (till vänster) vid infarten till Pact

Henok och Selamawit har idag en förmögenhet på 1120 birr!! Om vi nu gör en tankeöverföring för att kunna förstå helheten så har jag en enkel matematik; Låt oss säga att en "normallön" här i Etiopien är 2000 birr/ mån och i Sverige 20 000 kr (väldigt enkel jämförelse, vår chaufför Hussein höll inte riktigt med mig om jämförelsen då han ansåg att lönen här, i de fall de får lön, var betydligt lägre) 

Som sagt, 1120 birr skulle i våra mått mätt vara 11200 kronor!!. Tänk er detta för två ungar, de är ju så glada!

1120 birr är dock enbart (1120 x 0.4) ca 450 svenska kronor. Förstår ni skillnaden??

När man sitter så här på "distans" så blir vissa saker aningen rubbade... Svt world och dagstidningarna på internet är fokuserad på en idiot som har mördat 77 människor i Norge, Kicki Danielsson smugglar knark och folk blir lurade på en tusenlapp när de bokar semesterresor. Mr Behring ska naturligvis tas ner på jorden och ta sitt straff, men hallå....Kickis drogproblem och svenskars överflödsproblem om att inte få en rutcshkana som stämmer överrens med semesterkatalogen kan knappast vara världsintressant. 

Här har vi människor som DAGLIGEN dör av brist på mat, invalidiserade tiggande människor, ungdomar fulla av Kat som ligger på trottoarkanterna, unga mödrar utan mat till sina barn och så vidare och så vidare och så vidare. Var har vi uppmärksamheten runt dessa??

Sen kommer då det här brevet; Ja, jag är tacksam för att ha blivit född i "rätt" land...och det är ett verkligt problem att prioritera sina hjälpande insatser. 

Fast får nog försöka ändra tid...

Och inte som här i Addis blå-vita (Konsulns chaufför diskuterar med taxin av ngn anledning jag inte känner till)

Flådigaste hotellet i Djibouti heter Kempinski...men vi fick nöja oss med

Sheraton. Det dög bra det också. Hyfsat poolområde och härlig bris i det 35-gradiga vädret

Fiskehamnen med dagsfångad fisk. Vi köpte 35 kg av barracudas och Merou (stor havsaborre tror

 jag) Utav 35 kg så blev det 10,5 kg filé som togs hem till addis i frigolitlåda med is. Väl inplastad på flygplatsen förstås

Det franska gästfartyget

Det finns så mycket som jag vill delge er alla. Men jag hinner inte riktigt med.

Så vi gör det enkelt;

Ex kollega (Gustaf) hörde av sig till mig. Han var på konferens i Addis sådär apråpå. Bor nu i Zambia! Vi åt naturligtvis middag hemma hos oss; oxfilé från Kenya och vitlökspotatis :).  För att upprätta en tid för middagen så hördes vi via telefon; Hej, var är du? Jaha på Sheraton...tyckte väl jag såg en grupp människor vid konferensavdelningen när jag gick nr till poolen. Och här ligger jag o solar på samma ställe. Hur stor är jordklotet egentligen?? 

Hönorna är "goa", när jag får igång möjligheten att visa flmsnuttar här på bloggen så ska ni få ta del av detta fenomen att åtta höns kommer farande så fort man visar sig. Äggen fördelas (de vi inte orkar äta upp förstås) till övriga i hushållet (vakter, trädgårdsmästare, chaufför och Rahel) samt "mina" barn Salamawit och Henok. Lite bökigt under fastan, men vi har ju några som inte håller på med det spektaklet-

Har just infört "biodag"! Alla barnen till vårt tjänstefolk (och ovanstående syskon) har idag samlats för att äta popcorn och titta  på Bolt! Ska försöka göra det en gång per månad. Uppskattat!

Svenåke har semester. Först tänkte vi lägga några dagar på en lodge söderut. Men med allt resande i bagaget (haha) så beslutade vi att ta det easy här hemma. Det kommer dock med säkerhet bli en del jobb för hans del även i veckan.

PÅSK. Har det varit..för vår del. Nästa helg är det påsk här. Våra kalendrar är som sagt inte riktigt i fas. Vi får således två påsk i år..!! Vet inte riktigt vad som gäller helgmässigt. Ambassaden är stäng denna fr- må. Men nästa då?

Selamawit och Henok jobbar på! Kom idag och visade upp förtjänsten på sålda varor (Shampoogerjerna från hotellet i Djibouti inbringade 16 birr per flaska! Ni vet de där småflaskorna man delges på hotell). Efter dusch och biostund gick vi igenom deras "banksaldo". de är hur duktiga som helst. På onsdag är det åter dags för ogräsbekämpning och inkomst av utfört arbete förstås. Tack till er som skänker dem en tanke!

Grillfest hemma hos tyska DA-paret i fredags. Första gången på hur länge som helst vi åt kotlett. Träffade också hästansvarig från deras ambassad som undrade varför jag inte hälsat på ännu..måste nog dit till veckan. Vet ej riktigt vad hon har för förväntningar på mig..

Har gått ner 3,5 kg. Magen är lite i oordning..(som vanligt)

Vinprovning på den franska ambassaden. Trevligt. Ska kolla vad vi ska beställa "hem"

Har nu bokat biljetter för att resa hem till Europa (Wien såklart) i maj. Ska bli mysigt att få se lägenheten igen och möjligheten att ta fram cyklarna för en runda eller fler upp i bergen.

Janiche och Kim kommer hit i början av juli. Kim kommer att stanna här över sommarlovet och vi funderar på ngn resa för bad (Zanzibar??) och Safari (Kenyia/ Tanzania??) vilket innebär en del vaccinationer. HAR DE PÅBÖRJATS! (detta är en påminnelse till mor Janiche :))För att resa hit till Etiopien behövs inga extra vaccinationer, bara så att ni vet när ni planerar er resa hit för att hälsa på oss.

ett litet land norr om Etiopien, fd fransk koloni som blev "fria" på sent 70-tal. Om ni tittar på  Afrikas horn så ser ni Eritrea (tidigare del av Etiopien) som koloniserades av Italien, Djibouti (del av tidigare Somalia) kolonaliserade av fransoser. Somaliland (vill vara fria från Somalia och har en hyfsat fungerande "regering"), tidigare kolonaliserade  tillsammans  med Puntland av Engelsmännen (oj, hoppas dett blev rätt nu).

I Djibouti talar man m a o franska!

Men vilken känsla att känna havsluften och dess bris trots hettan (+32 grader cirkus). 

OCH vi har hittat en affär med importerade varor bl a Wasa knäckebröd och Creme Fraiche..går inte ens att finna i Kenya ju :).

Idag har vi träffat den "nordiska konsuln" och imorrn blir det mingel på franska ambassaden. Poolen är bra här på Sheraton och AC-n FUNGERAR. P g a värmen är man lite som en tépåse i vattnet. Hotellet svämmar över av piratjagande amerikaner, fransmän och tyskar. Från hotellrummet har vi utsikt över Adenviken och mängder av gröna pappegojor. En satte sig bl a ovanför fönstret och fullständigt GLODDE rakt in på oss med sin röda näbb.

Kvällens middag bestod av nyfångade gambos på en liten restaurang runt hörnet. priserna ligger över Addis. Här använder man sig av Djibotiska franc (förstås).

Svenåke har ju nu fått mängder av poäng på Ethiopian airlines.Jag bara rycker i hans ärm så går även jag gräddfilen numera. Direktinchecning utan att behöva köa,vi kan sitta och vänta på flyget på Addis flygpaltas i loungen samt att vårt bagage märks upp med "prioritetslappar" vilket innebär att bagaget komme bland de första ut på bandet när vi kommer fram. DETTA ska ni veta är väldigt skönt när man reser mycket  

Höres:)b

Nu är det så här (efter vad jag förhört mig om); att  de i några veckor bett om regn i kyrkorna. Ljudet från predikninagrna har alltså till största del rört sig om detta. 

Vanligtvis börjar det komma en o annan skur i mitten av mars....i år har det dröjt dock (globala problem?).

Idag kom de mörka molnen över Addis och jag nämnde vid eftermiddagskaffet (fastan fram till påsk gör att de flesta inte äter eller dricker ngt före lunch vilket gjort att 10-fikat är framflyttat) att jag hade tagit ett rejält snack med gud föregående natt så att det borde komma regn SNARAST. Sen kom dropparna...sen kan ni själva lista ut resten. 

Nu ska vi inte dra vissa saker i förväg, men ögonen var stora och de tittade på mig djupt..jag försökte naturligtvis skämta bort det hela.

Våra godingar Henok och Selamawit var här igår. Ato Korsea har tagit barnen om sina axlar och tränar upp dem i trädgårdskonsten (i a f när det gäller att ta hand om ogräs), vi har gjort upp om ett "banksystem" vilket innebär att de kan deponera sina pengar i vårt kassaskåp så  att de slipper förvara sina förmögenheter hemma.

I morgon bär det av på utflykt igen...Djibouti för några dagar. Första gången för mig, och vi kommer förhoppninsvis att kunna ta hem lite fisk. Hoppas jag kan återkomma med bilder, Djibouti är muslimskt. Kat-tuggandet är vanligt och vädret VARMT. 

Efterlängtat regn

Tyvärr har jag inga bilder från första gången vi möttes., Henok, Salamawit och jag. Det har skett en förunderlig skillnad på bara ett par veckor. Från tiggande på gatan har de blivit "businessmen" vid taxistationerna och idag även trädgårdsarbetare. Det här är naturligtvis lite kontroversiellt att barn måste utföra något för att få det naturligaste i världen, vilket innebär mat och tak över huvudet. Tyvärr är enbart bidrag ett passiviserande i denna värld. Samtidigt så är det verkligheten och dessa barn har fått en enormt stöd i ett entreprenörskap. Jag ska försöka följa dem i många år om möjligt. 

 Föräldralösa, en sjuk mormor som inte har ngn som helst inkomst vilket innebär att barnen sörjer för hyra och uppehälle.

efter utfört trädgårdsarbete (måste fixa Selamawits uniformströja..är det någon som känner igen kläderna ni bidragit med):

Efter dusch pannkaka med honung och grädde. senaste skörd av försålda bebiskläder blev 230 birr!! Vi räknade tillsammans och de har på tre veckor tjänat in ca 800 birr!! De är så glada

Börjar se ut som en riktig afrikan...

idag hade jag bjudning för mina kära DA-ladies. VI HADE SÅ KUL,, stafett med potatisar och snurrarunt påle vilket innebar att vi hade ladies springandes över hela trådgården i ren förvirring. Rahel var en pärla och maten gick åt i ett nafs. Abjot hade äran av att vara gigolo of the day (kläderna på dock ...)

Dessa fötter är brunbrända och inte smutsiga

Innan Sverige inför sommartid igen så ligger vi 2 timmar före. Sommartiden är nu ngt jag ser fram emot. Att sätta på Tv'n kl 20.00 och få en grön krokodil som skriker Bolibompa till mig är inget jag uppskattar. Att vänta på nyheterna till 21.30 är också enerverande. Ponnyakuten är ok, den ser jag gärna på även om Svenåke mest fladdrar runt och har svårt att sitta still då (dock har han börjat kommentera barnens ponnyproblem utifrån egen erfarenhet). 

Nu har min vän Petra kommenterat min Myco Plasma och definierat den som dagissjuka...detta tillsammans md Bolibompasyndromet gör att jag funderar över min status här i livet. 

Inväntar med nöje min ungdomsacne....

F ö går livet undan som bara attan. Jag väntade på mina små "adoptivbarn" Henok och Selamawit igår kväll då de skulle redovisa sin försäljning av ca 20 mjukisdjur och hotellshampoflaskor. De dök inte upp! Jag är lite orolig, men troligtvis har ett missförstånd dykt upp.

Har här lite bilder från "arkivet"

Så här växer Papaya...visste ni inte va?

Ägg..så här ser det ut när man öppnar hönshuset på morgonen. Äggen är SÅÅÅ fina, och goda

Smutsiga barnkläder, Yoda övervakar

Inför bjudning här hemma. Gulliga Rahel till höger

Lite avundsjuka vill jag höra...vår fruktskål i köket, egna bananer, papaya, ananas, mango och apelsiner (jo de är gröna här)

Fortfarande få lära sig en och annan grej...Vet ni vad Myco Plasma är för något? En liten baskilusk utan cellväggar vilket gör att "vanlig" antibiotika inte tar på dessa små liven eftersom antiobiotika just angriper cellväggarna på bakterier och avlivar dem. Ouipp...jag är angripen, och har säkert varit så under en längre tid .Det hela utvisade sig med att Svenåke blev dunderförkyld, och jag inte. Men jag har varit halvdålig i flera månader och till sist bröt det ut hos honom. Nu har även jag fått en värrre attack. Träningen ligger m a o på hyllan, trist, eftersom Dawitt är både en trevlig och snygg kille som kan pigga upp tillvaron för en gammal tant:).

F ö så går vardagen vidare...igår kväll skjutsade jag Svenåke till flygplatsen då han hade en "efterlängtad" resa till Khartoum (för er som inte har koll, så är Khartoum huvudstad i Sudan, den norra delen i a f. Den södra har jag inte riktikt koll på ännu)

Jag har också besökt den tyska ambassaden, Gaby (tyska attachéfrun) försöker att övertala mig att skaffa häst (igen!!) och stalla in den i deras stall på deras ambassad. Hästarna här är av ponnytyp och kostar runt 500 € inklusive allt (utrusning  med sadel o sånt). Att stalla in en häst kostar med full skötsel, mat, hovslagare, veterinär och ev övrigt kostar ca 1000 sek/mån. Lockande nöje helt klart. Ska överväga det hela.

Jag har, utan samtycke av min man, köpt in mig på ett årskort på Sheratons poolområde (inkl honom förstås). Detta är kontrasternas värld. Det är så sorgligt med den fattiga värld som vi hela tiden ser, Svenåke bara skärmar av sig men jag klarar inte av det faktiskt. Att få tillgång till en, vad vi anser, normal miljö är faktiskt en "relief". Ursäkta mig alla fattiga Addisbor, men en oas av "normal" tillvaro känns härligt.

Mina "godingar" Selamawit och Henok var här igår. Henok var nyrakad (på huvet alltså) och jag såg Selamawit utan huvudklädsel för första gången. De ä SÅÅÅ SÖÖÖTA. Tog en dusch förstås, så frusna trots vårt underbara väder. De fick med sig ett gäng gosedjur och små´shampooflaskor från diverse hotell för försäljning. Redovisning sker onsdag kväll

Jag hoppas innerligt att jag får ordning på minneskortläsaren så att jag kan leverera lite foton

i fredags var vi uppe på "Top View", en restaurang som ligger uppe på kullarna med en vidunderlig utsikt över Addis (dagtid alltså..nu var det mörkt så man såg inte särskilt långt). DA  (Defence Attaché) Ghana bjöd på middag efter DA-mötet som sker ca en gång per månad. Trevligt som vanligt och vi frotterade oss med de övriga DA-paren. Till skillnad från de övriga på ambassaden så är det här "gänget" ganska "tighta"och vi umgås på ett helt annat sätt över gränserna. Bl a så träffas vi "damer" en gång per månad för té eller en lunch etc. Nästa vecka kommer jag att stå som "host" och jag planerar en liten annorlunda bjudning. Hoppas vädret är på min sida då regnen borde börja komma in över landet (ett och annat moln har vi skönjat)

För några dagar sen så kom jag nersläntandes från bron och en liten grabb (Henok 10 år) kommer ifatt mig (konstigt va:))och ber om skor. Han är barfota, och jag fattar inte hur han kan röra sig som han gör på stenar och grus. Han hänger med hem och vi letar upp ett par som passar. Han är fruktansvärt smutsig och jag undrar om han vill ta en dusch, vilket tacksamt tas emot. Ato Dinka (vakt för tillfället) hjälper honom i deras dushutrymme medans jag letar fram nya kläder. Jag tar hand om hans kläder och menar att han får komma tillbaka nästa dag för att hämta upp de nytvättade . 

Nästa dag kommer han naturligtvis, tillsammans med sin syster (Selamawit, 14 år). Hon får också ta en dusch. De är föräldralösa och bor hos sin mormor som är dålig. För att bidra med pengar till hyra tigger de. De fick, efter en smaskig lasagne, ta med en del saker jag fått med från Sverige, bl a bijouterier etc. Jag ber dem att återkomma med resultatet av försäljning av prylarna. Redan nästa dag står de utanför porten och vill visa upp resultatet! 190 birr!!! det är mer än halva månadshyran. De var så glada. Vi satt på terrassen och de fick berätta hur de gått tillväga för försäljningen. 

De har fått i uppdrag att återkomma på söndag för ny dusch, byte av kläder samt ev nya grejer jag hittar som de kan sälja. 

Jag har faktiskt också varit och köpt underkläder till dem, då detta inte verkar vara ngt man vanligen använder här

Ni kommer säkert att höra mer om dessa små godingar. Bilder har jag inte i dagsläget, men det lär nog dyka upp (Minneskortläsaren har lagt av och jag har inte lyckats hitta ngn ny här).

Ska försöka bättra mig med uppdatering av bloggen

/Mariana